I förra veckan var jag tillbaka till min Näringsterapeut och fick svar och förklaringar på prover som har tagits. Förra gången tog jag ett blodprov för att kolla omega3- och omega6-balansen in min kropp och så gjordes det en håranalys för att kolla upp de övriga näringsämnena.
Fettsyrenivåerna var helt i obalans och själva immunnivån låg på 0, på en skala från 0-100, där 100 är toppenbra... NT sa att antagligen har jag haft dåliga värden långt innan jag blev gravid och då påverkas även Trollets värden, även om de hos henne kan ha kommit i kapp och inte vara alltför dåliga. Därför ska jag kolla även hennes fettsyrabalanser, för tydligen så kan fettsyranivåerna ha en inverkan på om man utvecklar allergier/intoleranser och andra sjukdomar. Eller mer så att om den balansen är dålig så blir man mer mottaglig för "Livsstilsproblem" som de kallar det. Så om det skulle finnas en mikroskopisk chans för trollet att eventuellt undvika att utveckla glutenintolerans eller någon annan allergi, astma etc då känns det dumt att inte göra det... Vill du läsa mer om fettsyrabalanser, så kan du göra det HÄR.
Mitt sköldkörtelprov var normalt och då lutade alla testsvaren på att det är binjurarna som är i oblanas, stressade och trötta. Googlade lite och hittade ett blogginlägg hos Sanna Ehdin som var precis träffande och rubriken på inlägget är: Trött på att vara trött?. Precis så som jag själv har sagt att jag är, trött på att vara trött.. Sen läste jag även om Piggare binjurar...
När jag satt hos NT och hon rabblade upp en massa "symptom" för binjuretrötthet, då satt jag bara och nickade; ja, ja, ja, ja, ja, ja, ja...
Jag hade förhöjt värde av kalcium i sig självt och också i förhållande till andra "samarbetsnäringsämnen", så jag ska hålla mig borta från mjölkprodukter ett tag till... Har funderat på det här i efterhand och kommit fram till att jag nog för att kompensera glutenet tagit i så att jag spricker med mjölkprodukter istället, plus att vi kört en hel del LCHF, vilket spär på mjölkproduktkonsumtionen en hel del...
Hade även brist på Kalium och stor brist på Natrium. Jag har fått order om att salta min mat, att inte vara rädd för att salta, och jag ska vara speciellt noga med det på sommaren när det är varmt. Har fått svar på varför jag inte tål riktigt übervarmt sommarväder, det verkar höra ihop med mitt något lite lägre blodtryck och natriumbrist. Ibland kan jag bli helt konstig när det blir för varmt, huvudet kokar över och jag vet liksom inte vilket ben jag ska stå på. Jag blir trött, huvudvärk, hungrig, yr, törstig, sur och tappar tålamodet. En härlig blandning...
Sen Trollet började äta vanlig mat så har jag varit väldigt snål med salt när jag lagar mat (alltså i mer än 6 år), bara för att det skrevs (även skrivs) så mycket om att det är farligt att salta för mycket och såklart kanske inte små barn klara av mycket salt (och för den delen vuxna som inte tål det), men nu vet jag att jag inte behöver vara överförsiktig med att lägga till salt på min portion...
Det var även andra värden som var åt det lägre hållet, men jag orkar inte rabbla alla ;-) Nu har jag fått en hel drös med binjurestöttare, vitaminer och mineraler som jag ska försöka att få i mig.
Varför Näringsterapeut och inte bara lita på sjukvården?
Anledningen till att jag gör den här "Hälsoresan" med näringsterapeuten är att den vanliga sjukvården inte har kunnat hjälpa mig, alla de prover som de kan ta och som jag har tagit säger att jag är frisk, förutom att de kan se att tarmen inte vill läka och att jag jämt har järn och B12-brist. Men ingen kan svara på -varför??. Det blev för många frågetecken och inga konkreta svar från den svenska sjukvården. Men såklart är jag jättetacksam för min husläkare som måste har världsrekord i att ställa en glutendiagnos. Hon tog verkligen tag i min järnbrist och gav inte upp för att istället låta mig få ett livstidsrecept på järnpiller. Tror att det bara tog ca 1 år och jag har ju hört många som har gått många många fler år tills det fått sin diagnos...
Så därför har jag tagit tag i det här på egen hand (efter tips från några av mina läsare) och inget som jag skriver ska ses som nån pekpinne åt hur andra ska göra. Utan allt jag skriver är som jag upplever och uppfattar det hela. Det är alltså helt och hållet för min egen skull. Det kan säkert vara något som jag skriver som inte alla håller med om eller någon annan som kanske känner igen sig? Ja, ni vet, alla är ju olika... Men för första gången upplever jag att det finns någon som har lyssnat och tagit in problemen och sett en helhet, som ett kinderägg; tre önskningar i en! Och jag tror verkligen att det här kommer att hjälpa mig att bli piggare, det kommer säkert ta ett par månader men det är iallafall inte 3 år till som kommer att gå bort i trötthet!
Ja, det är lite tufft, Therése, men det kommer att bli bättre! Kämpa på och tappa inte sugen!
SvaraRaderaJa, det är tanken på att det kommer bli bättre som verkligen sporrar mig. Klart jag tappar sugen emellanåt, men men det är nu det ska bli bättre :) Tack så mycket för ditt stöd Kjersti!!!
Radera